I torsdags på Easy Linepasset hade en av deltagarna läst mina första inlägg. Detta gjorde att hela gruppen fick reda på mitt lilla äventyr och kommentaren "men inte behvöer du det" kom. Och nej det kan man kanske tycka. (Vilket även min kära mor hävdade igår kväll med "men de finns ju inget att gå ner") Men den bittra sanningen är den att vågen visar lite mer än den ska och det har lagts på lite runt magen och som jag skrev tidigare, byxorna som satt perfekt för fyra år sedan sitter lite väl tajt nu. Sen ska jag absolut understryka att jag har inte någon jätteövervikt att slås med, utan det är som sagt de där trivselkilona som smygit sig på.(vi får väl se vad Tanitavågen avslöjar på måndag ;) )
Som avslutning på diskussionen om min helfart så säger en av deltagarna "du får sluta om du inte sjunger med". Det hon ville säga vara att om jag inte sjunger med i låtarna när jag har pass, som jag brukar, då skulle de veta att jag inte mår bra och då skulle jag minsann få sluta med helfart. Underbara deltagare har jag förmånen att få träna och jag lovade att jag inte skulle sluta sjunga, kanske att det blir lite hårdare pass bara. =)
Igår fredag så hade vi dance night glitter party på HKT, och det var superkul att få dekorera salen med ljus och glitter och humöret var på topp. Efteråt gick vi till Nya Matlaget och åt fantastiskt god mat, det fick till och med bli potatisgratäng, vilket jag inte ätit på evigheter. Konstigt de här med hur man nästa hetsäter nu innan. Låter mig äta av allt och inget. Bara för att... Nej, det är nog bra detta med att få lite ordning på sockerintaget. Mat ska man självklart äta men alla dessa tomma kolhydrater som man börjat stoppa i sig. Fikabröd, godis, choklad och mackor.
En av de som var med igår kväll är själv xtravaganzamedlem och vi kom in på att prata om detta med att börja med något, och framför allt sånt som innebär en förändring i sina vanor. Och hur lätt det är att börja med undanflykterna "ja, men då ska vi iväg på det", "då fyller den år" " då ska jag iväg med jobbet" och så vidare och så vidare... vad är det som säger att det blir lättare efter alla de där sakerna? Eller är det helt enkelt ett sätt att köpa sig tid, tid som egentligen inte finns. Den enda man sätter på vänt är ju sig själv och sitt eget välbefinnande.
Så vad är din ursäkt för att inte börja idag? eller kanske igår? Min är att syrran fyller år idag! ;)
Invägning på måndag och likaså inhandling av första veckans "mat"intag. Så på tisdag drar det igång med flytande föda. Så blir till att tömma kylskåp och skafferi på färskvaror och farliga fällor.
Nu ska jag fundera ut hur jag ska lösa faktumet att jag åkte till jobbet utan matlåda...
Ta på er stövlar och regnkläder och hoppa i vattenpölarna - det är kul! //Kram
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar